Är kvinnor känslostyrda?

Omdefiniering av känslor och kön i ledarskap

Under en föreläsning i projektledning, fann jag mig själv mitt i en fascinerande diskussion. Frågan som väcktes var om kvinnor är mer känslostyrda än män. Denna frågeställning tycks ha blivit en kulturell sanning och har följt oss genom tiden. Men är det en sanning eller bara en myt, ett eko från en föråldrad syn på kön och emotioner? Forskningen pekar alltmer mot det senare. Det är dags att vi kritiskt granskar dessa föreställningar, speciellt i relation till ledarskap där sådana myter kan ha långtgående konsekvenser.

Emotionell Intelligens: En vetenskaplig synvinkel

Att diskutera emotionell intelligens (EI) och kön kan vara en känslig fråga, och det är viktigt att närma sig ämnet med en vetenskaplig och nyanserad syn. Enligt en metaanalys publicerad i ”Journal of Applied Psychology”, finns det visst stöd för att kvinnor i genomsnitt kan ha en något högre emotionell intelligens än män, särskilt när det gäller emotionell perception och empatisk förmåga. Det finns dock studier som visar att dessa skillnader är små och att individuella skillnader inom varje kön är mycket större än de genomsnittliga skillnaderna mellan könen.

Genom musikens lins: känslor utan kön

Sam de Boise, forskare vid Örebro Universitet, har använt musikhistorien som ett verktyg för att ifrågasätta dessa föreställningar. Hans arbete visar att män är lika kapabla till känslouttryck som kvinnor. ”I min undervisning har jag upprepade gånger stött på uppfattningen att känslor är kvinnliga och rationalitet manlig. Men när vi tittar på musiken, där känslor är ett centralt element, ser vi att män historiskt har varit och är djupt engagerade i såväl produktion som konsumtion,” säger de Boise.

Att bryta ner stereotyperna för framtidens ledarskap

Traditionella könsstereotyper om känslor kan begränsa både mäns och kvinnors potential som ledare. Forskning visar att när ledare, oavsett kön, uppmuntras att uttrycka och hantera känslor på jobbet, leder det till högre arbetstillfredsställelse och en mer engagerad personal. Vi står inför en möjlighet att omdefiniera vad det innebär att vara en ledare i dagens samhälle. Låt oss ta den chansen och bygga en framtid där känslostyrka är en mänsklig egenskap, inte en könsbunden begränsning.

Källförteckning för vidare läsning:

• Joseph, D. L., & Newman, D. A. (2010). Emotional Intelligence: An Integrative Meta-Analysis and Cascading Model. Journal of Applied Psychology, 95(1), 54–78.
• Fernández-Berrocal, P., & Extremera, N. (2006). Emotional intelligence: A theoretical and empirical review of its first 15 years of history. Personality and Individual Differences, 38(7), 1673–1680.
• Mandell, B., & Pherwani, S. (2003). Relationship between emotional intelligence and transformational leadership style: A gender comparison. Leadership & Organization Development Journal, 24(1/2), 68–88.
• de Boise, S. (n.d.). Örebro University Faculty Profiles. Retrieved from Örebro University website.
• Catalyst. (n.d.). The Emotionally Intelligent Workplace. Retrieved from Catalyst website.